Turneringsspel; Texas Hold'em

- De grundläggande komponenterna i turneringsspel.

Turneringsspel är en mer tävlingsartad form av Texas Hold'em som bygger på en utslagsprincip där den spelare som har marker kvar sist i turneringen står som vinnare, den som hade marker kvar näst sist står på en hedrande andra plats och så vidare. Turnering är inte lika vanlig som rundspel då en turnering kräver litet mer förarbete av en arrangerande part än vad rundspelet vanligen gör. Dock erbjuder turneringen ett annorlunda och mer varierat spel än det ordinära rundspelet och det är väl värt sin tid att arrangera turneringar då dessa oftast uppskattas mycket av spelarna.

Antal spelare: två-till-så-många-spelare-som-är-praktiskt-möjligt-sett-till-turnereringen-som helhet dock underordnas turneringens deltagare på bord om maximalt tio spelare. Spelarna bör från början fördelas så jämnt som möjligt över de antal bord som krävs, dock bör borden i mesta möjliga mån fyllas till sitt maxantal.

Exempel: Om arton spelare köpt in sig i en turnering bör dessa fördelas på två bord om nio spelare per bord och inte på tre bord om sex spelare. Detta för att göra turneringen, praktiskt sett, så enkel att arrangera som möjlig samt att vissa dimensioner av turneringsspelet faller till föga.

Reglerna gör ett litet avsteg då endast två spelare deltar/återstår. Den av spelarna som, för stunden, är giv kommer även att betala lilla mörk och följaktligen den andre spelaren; stora mörk.

Mörk och ante-struktur: Mörkarna, den lilla och den stora, har förhållandet 1:2 till varandra. Mörkarna kommer att med tiden öka för att på detta vis öka möjligheten för att någon spelare förlorar alla sina marker så att turneringen kan avslutas inom en rimlig tid. Mörkar regleras vanligen upp var 20:e eller var 30:e minut.

Ante är en annan variant av tvingad satsning som alla deltagare i spelet betalar före varje hand. Det förekommer, långt in i turneringen, att samtliga spelare vid bordet tvingas betala ante samt att även lilla och stora mörk betalas av första och andra position efter giv. Även detta har sin orsak i att turneringen skall avslutas inom en rimlig tid. Anten regleras upp i samma takt som mörkar. Mörkarnas och antens relationer samt uppregleringsmönster är vad som avses med mörk och ante-struktur.

Nedanstående figur (4) beskriver en vanlig typ av schema för stegring av mörkar och anten vid turneringsspel. Detta är dock bara ett exempel som baseras på att stora mörk bör vara relaterad till antalet marker vid inköp 1:50 och att stora mörk skall vara likaså stor som startantalet marker då man planerar att turneringen ungefär skall sluta. Startantalet marker är alltså i detta exempel 1000. Ante kan användas som ett modererande verktyg; om man innan turneringen börjar vet att de spelarna som deltar över lag är reserverade och spelar ett grundmurat men försiktigt spel så kan man låta ante ingå i strukturen för att få turneringen att ta slut i tid. Om sällskapet däremot är lite mer benägna till att ta risker kommer turneringen att ta slut i tid utan att använda sig av ante i strukturen.

Inköp: Detta är den term som beskriver villkoren för en spelare att få delta i turneringen (jfr. med eng. buy-in). Inköp i turnering är en fast summa. Återinköp kan även förekomma. Dessa kan ge mer eller mindre marker samt kosta mer eller mindre än det första inköpet, vanligast är dock att återinköpet kostar lika mycket som inköpet från början och ger litet mer marker beroende på vilken nivå mörkarna ligger på. Antalet gånger en enskild spelare får återinköpa sig kan vara begränsat eller fritt men är alltid bundet tids/mörknivå -mässigt så att ingen spelare kan återköpa sig till finalbordet. Det vanligaste förfarandet är dock att återinköp får ske ett begränsat antal gånger och endast förekommer den tidigare 1/2-2/3 in i turneringen räknat tids/mörknivå -mässigt. Det finns även en variant där samtliga kvarvarande spelare har möjlighet att köpa in ett antal marker vid en given tidpunkt/antal spelare kvar. Detta är ett så kallat påläggsköp (jfr. eng. add-on). Påläggsköp kostar oftast mindre än första inköpet, ger hälften så mycket marker och kan oftast bara göras en gång relativt tidigt, första 1/4-1/3 in i turneringen.

Bordskapital: Detta innebär att en spelare bara kan satsa maximalt vad denne spelare har framför sig på bordet. Inga ytterligare inköp kan göras under en hand i spel. Detta innebär att en spelare kan vinna maximalt lika mycket som han själv satsar av andra spelare. Vid spel med bordskapital kan en spelare A, med samtliga sina kvarvarande marker, syna spelare B:s satsning hur stor den än vara månde, dock kommer spelare A aldrig att kunna vinna mer marker av spelare B än den mängd marker som spelare A synar med

Placering vid bordet och vid vilket bord: kan lottas med hjälp av kortlek eller dylikt.

Att avgöra vem som är giv under första handen: Detta delar man öppna kort om. Ett till var spelare. Den som först erhåller en knekt öppnar. Detta av gammal hävd. En annan variant är att dela ett öppet kort till vardera spelaren och den med högsta kort börjar dela. Skulle fler än en spelare ha lika hög valör som högsta på bordet sker omdrag mellan dessa spelare.

Udda marker vid pottdelning: Då utgången av en hand är sådan att den skall delas emellan två eller fler spelare kan den udda markern antingen tillfalla den av delande parter som sitter närmast till vänster om given eller så kvarstår udda marker i potten till nästa hand. Det är även här möjligt att låta delande parter dra kort om vem som skall erhålla udda marker.

Syn och visning av kort: Då en hand har gått till syn och det skall visas kort för att avgöra vinnande hand så ha för vana att alltid visa båda korten på hand. Detta för att undvika fr us tration och dålig stämning när någon spelare "råkar", avsiktligt eller ej, visa sina två par för att sekunden senare när motståndaren uppvisat ett högre tvåpar kontra med "att han visst hade en kåk som han inte såg att han hade". Att visning av bara ett kort för att följas av det andra kommer allt som oftast resultera i ganska häftiga känsloreaktioner hos den som blir utsatt och skapar lätt en dålig stämning vid bordet. För att stävja detta kan spelande sällskap använda sig av regeln att bara ett visat kort vid visning "dödförklarar" det andra kortet hur hög kåk eller dylikt det än månde ge den spelare som har det. Detta kommer att svida för de som glömmer av sig men detta sker bara ett fåtal gånger och kommer att resultera i en bättre stämning vid bordet i det långa loppet.

Utslagsformer: Det finns två former; utslag (jfr eng. freeze-out) respektive " lägst går " (jmfr. eng. shoot-out). Utslag fungerar helt enkelt så att när någon spelare, efter att handen är färdigspelad, ej har några mer av sina marker kvar så blir denne spelare tilldelad en placering enligt: placering = antal spelare kvar i senaste hand. Enkelt förklarat; om det är sex spelare kvar och någon av dem får slut marker kommer denne spelare att tilldelas en sjätteplats. Skulle det vara så att fler än en spelare blir utslagna under samma hand räknas placering ut beroende på antal marker som spelarna hade innan handen spelades. Den som hade flest marker får den högsta placeringen. Skulle mer än en spelare slås ut under samma hand och två eller fler av dessa spelare haft exakt lika antal marker vardera då dessa gått in i handen kommer placeringen och eventuellt pris att delas mellan de, i den specifika situationen, inblandade spelarna.

Exempel: Det är nio spelare kvar vid finalbordet. Nästa spelare som blir utslagen kommer då att få placering nummero nio vilket i denna fiktiva turnering innebär att spelaren som placerar sig på en niondeplats kommer att bli tilldelad någon form av pris. Då spelas en hand där Albert med 25 marker går in med alla sina marker innan floppen vilket Bodil, Cesar och Dagmar synar, de fem resterande spelarna lägger sig. Vid flopp går Bodil in med sina sista 35 marker i en sidopott och Cesar, som även han har 35 marker kvar synar. Dagmar funderar ett tag och tar sina sista marker, som mirakulöst nog är 35 de också, och synar. Samtliga spelare vänder upp korten och Dagmars hålpar i tvåor går vinnande ur handen. Oj, nu blev tre spelare, Albert, Bodil och Cesar, utslagna under samma hand. Vilken placering får de? Albert som hade minst marker, av honom Bodil och Cesar, innan han gick in i handen placerar sig på nionde plats och får 50 riksdaler för besväret. Bodil och Cesar som hade mer marker vardera än vad Albert hade men hade lika mycket marker var och en innan de gick in i handen kommer att dela på sjundeplatsen eller åttonde platsen. Sak samma, det viktiga är att de prispengar som var avsatt för sjundeplatsen, 100kr, och åttondeplatsen, 200kr, läggs samman och delas på antalet spelare. Alltså (100+200)/2=150kr. Nästa spelare som nu blir utslagen kommer att ha vilken placering? Ja j us t det; det blir en hedrande sjätteplats för den lyckliga själen.

Om utslagsformen " lägst-går " nyttjas istället så innefattar den allt vad utslag gör men till detta kommer ytterligare en möjlighet att bli utslagen som spelare. Vid varje tidpunkt som mörkar och eventuell ante regleras upp så kommer den spelare vid bordet som har minst antal marker att få lämna turneringen och bli tilldelad placering enligt: placering = antal spelare kvar efter aktuell han är färdigspelad. Skulle fler än en spelare slås ut (få gå) vid en uppreglering/utslagning så får dessa spelare dela jämnt på placering och eventuellt pris som placeringarna skulle ha inbringat. Fördelen med lägst-går är att man mer exakt kan förutse en sluttid för hela turneringen

Det vanligaste vid turneringar då lägst-går används som utslagsform är att detta kombineras med ordinärt utslag. Lägst-går används fram till finalbordet där formen övergår i ordinärt utslag.

Omflyttning av spelare: Så fort som något bord får utslaget en spelare OCH något annat bord därvid har två spelare eller fler än tidigare nämnda bord så spelas innevarande hand klart vid bordet med flest spelare varvid en kort pa us vidtar för de inblandade borden och omflyttning sker enligt följande: Den spelare vid bordet med fler spelare som har samma plats relativt given som den spelare som nyligt blev utslagen kommer att överta den utslagnes plats varvid spelet fortsätter som vanligt. Finns det fler än ett bord med mer än två spelare än något annat bord sker lottning mellan vilket av borden som får flytta spelare.

Exempel: Vid bord A finns 6 spelare och vid bord B finns 7 spelare. Nu blir spelaren, Albert, på position för stora mörk utslagen vid bord A. Då skiljer det 2 spelare mellan bord A&B varvid bord A fryser sitt spel och inväntar bord B. Bord B avslutar innevarande hand OCH ingen fler spelare blir utslagen från bord B, det vill säga differensen mellan A&B är fortfarande 2 spelare. Då vidtar en kort pa us vid båda borden samt att spelaren Bodil som även hon satt på position för stora mörk under innevarande hand kommer att överta spelaren Alberts plats vid bord A. Omflyttningen är avslutad.

Om det hade varit så att upp till tre spelare hade blivit utslagna då bord B spelade klart sin innevarande hand skulle ingen omflyttning ha skett i och med att differensen mellan bord A&B vore mindre än två spelare. Hade däremot fler än tre spelare blivit utslagna från bord B under senaste nämnda hand skulle omflyttning skett men från bord A till B istället.

Skulle det vara så att ett tredje bord, bord C även det med 7 spelare skulle ha varit inblandad i den första situationen skulle både bord B&C, vart och ett ha, två spelare mer än bord A. I denna situation skulle det ha lottats emellan bord B&C om vilket bord som fått flytta spelare till bord A.

Då någon spelare i stora eller lilla mörk blir utslagen och INTE blir ersatt: Om spelaren på stora mörken blir utslagen och ej blir ersatt kommer stora mörk i vanlig ordning att flytta till positionen till vänster om den utslagne. Dock betalas ingen liten mörk i nästkommande hand. Handen därefter kommer given att flyttas till den nu tomma platsen och mörkar betalas ut som vanligt.

Om spelaren på lilla mörken blir utslagen kommer stora mörken och lilla mörken att flyttas och betalas samt att given flyttar till den nu tomma platsen i den kommande handen

Sammanslagning av bord: Då två bord har så få spelare som tarvas för en sammanslagning till ett nytt bord görs detta. Handen på samtliga inblandade bord spelas klar varvid lottning sker om platserna vid det nya bordet. Att slå samman bord är ett annat sätt att balansera bord men används oftast vid större turneringar. Dock används sammanslagning för att få fram finalbordet vid mindre turneringar.

En variant på turneringsform är att låta samtliga bord spela tills det finns en fix mängd spelare som summerat ryms vid ett bord kvar vid vart och ett av borden. Därefter flyttas dessa spelare samman till finalbordet där platserna lottas ut. Fördelen är att man slipper problemet med omflyttning men nackdelen är att ett bord kan bli färdig spelat långt innan ett annat.

Exempel: En turnering med 21 spelare fördelas jämnt på tre bord. När tre spelare återstår vid samtliga bord slås dessa nio spelare ihop till ett finalbord.

Uppväxling av marker: Allt efter som mörk och ante-struktur stegras i turneringen kommer de lägsta valörerna av marker att bli obsoleta. Så fort som någon valör ej längre tarvas för att kunna erlägga mörkar och ante så bör dessa växlas upp. Detta för att undvika stora travar av marker som är mer till besvär än gagn för en spelare. Vid uppväxling av marker kan spelare ställas inför en situation där antalet av den lägsta valören på marker ej kommer att räcka för att växla in mot den högre valören. Det löses med att de spelare som ej har nog av de lägre valörerna för att erhålla en marker av den högre valören får sig tilldelat lika många kort som denne spelaren har marker av den valör som ej låter sig växlas. Sedan tar "banken" in samtliga uddamarker och växlar in dessa i längsta möjliga mån för att sedan om ytterligare uddamarker uppstår växla dessa mot en av den högre valören om antalet lägre marker överstiger halva värdet av den högre valören. Dessa uppväxlade marker delas därefter ut till var och en i den ordningen att den som har högst kort/valör (Spader ess är högst rankat) får en marker därefter för den spelare med näst högsta kort en marker och så vidare. Dock får ingen bli utslagen ur turneringen genom att ej få några marker kvar vid uppväxling. Om denna risken föreligger löses detta genom att den berörde spelaren tilldelas en marker, från banken, av den högre valören och innan ovanstående procedur och därmed ej heller ingår i ovanstående procedur.

Exempel: Vid uppväxling växlar alla spelare in sina röda 5- marker som blivit obsolet då minsta tvingade satsning, det vill säga, lilla mörk har blivit uppreglerad till gröna 25 marker och näst lägsta markervalör är j us t gröna marker. Nu förhåller det sig så att Albert har 1 röd(5), Bodil har 2 röda(5), Cesar har 4 röda(5) och Dagmar har 3 röda(5) marker kvar. I och med att Dagmar bara har 3 röda marker kvar in alles kommer Dagmar att bli tilldelad en grön marker och sedan få spela med denna i nästkommande hand. Däremot blir Albert tilldelad, ett öppet kort, Bodil får två öppna kort och Cesar får fyra öppna kort. Banken tar sedan in alla (1+2+4) 7 markerna från dessa tre och växlar dessa mot gröna marker vilket blir 1+ytterligare 1 grön marker då tre röda marker utgör mer än halva värdet av en grön marker. De kort som delas är till Albert: As, till Bodil:4s, 2c , till Cesar: 4s, 4h, 3c, 3h. Den första markern kommer att gå till Albert och den andra markern kommer att gå till Bodil trots att Cesar sitter med ett tvåpar så är det högsta kort som räknas och därvid får Albert den första markern. Bodil får den andra markern trots att Cesar sitter med tvåpar och har bättre sidkort (4 och 3 slår 2) än vad Bodil har men här är det färgen som avgör. Bodil har spader 4 vilket enligt pokertradition (spader>hjärter>ruter>klöver) är högre värderat än hjärter. Cesar har trots sina fyra kort, vilket ger en större sannolikhet för högre kort än de andra, en svidande otur och kommer ur uppväxlingen 20 marker kortare i bankrullen. Men så kan det vara ibland när man spelar poker. Verkligheten är inte rättvis men den är hård.

Sammanfattning: Dessa är de grundläggande komponenterna i turneringsspel.

Turneringsspel är en mer tävlingsartad form av Texas Hold'em som bygger på en utslagsprincip där den spelare som har marker kvar sist i turneringen står som vinnare. Antal spelare dom kan delta begränsas bara av praktiska omständigheter men fortfarande måste alla deltagare fördelas om tio personer per bord. Mörkarna, den lilla och den stora, har förhållandet 1:2 till varandra. Mörkarna och eventuell ante kommer att med tiden öka för att på detta vis öka möjligheten för att någon spelare förlorar alla sina marker så att turneringen kan avslutas inom en rimlig tid. Mörkar regleras vanligen upp var 20:e eller var 30:e minut.

Mörkarnas och antens relationer samt uppregleringsmönster är vad som avses med mörk och ante-struktur. Stora mörk och antalet startmarker bör ha relationen 1:50. Ante kan användas som ett modererande verktyg Inköp. Inköp i turnering är en fast summa. Återinköp och påläggsköp kan förekomma. Bordkapital innebär att en spelare bara kan satsa maximalt vad denne spelare har framför sig på bordet. Placeringen vid bordet, vid vilket bord samt vem som är giv första handen lottas . Udda marker vid pottdelning kan antingen tillfalla den av delande parter som sitter närmast till vänster om given, nästa pott eller så drar spelarna kort om vem som skall erhålla udda marker.