Vad utmärker en bra marker?
Hur bör en marker "vara"?
Om man skall se krasst praktiskt/ekonomiskt på den frågan skall en marker vara hållbar. Varken mer eller mindre. När man har införskaffat sina marker för åtskilliga hundratals, kanske till och med, t us entals kronor är det sista man önskar sig att dessa nyinköpta arbetsredskap, för det är j us t vad de är, skall falla i bitar efter att man rakat hem den första potten och en ansenlig stapel i potten tippat. Detta brukar dock sällan vara något problem. Att en del marker dock uppvisar sprickor efter någon månads spel är inte kul. Författaren har själv gjort erfarenheten.
Här nedan följer en kort redogörelse för de karaktäristiska drag som författaren utkristalliserat såsom kardinaldrag hos en god marker. Beskrivningen av dessa kardinaldrag kan förstås som variabler och de kriteria som beskriver marker nedan kan ses som idémässiga/ideala men denna ideala bild som uppmålas av en god marker kan, med fördel, nyttjas som en referenspunkt vid valet av marker.
Ytan
Flatsidan skall inte kännas plastig och hal utan ge en viss friktion. Dock skall den inte vara gummiaktig. Flatsidans yta är viktig när man handhar markerna, den skall vara gjord så att det är lätt att stapla dem utan att stapeln faller isär. Flatsidan skall inte heller repa sig lätt; om den repar sig, hur bra håller då resten av markern?
Kortsidan skall vara slät. Inget gjutskägg, inga försänkningar som följd av injiceringspunkter från gjutningen, inget gjutmönster liknande en stapel med plättar. När man rullar markern över en hård, glatt och jämn yta skall markern rulla lätt även om man rullar den sakta och markern skall rulla rakt utan att svänga i någon större rörelse eller för den delen vobbla. Kortsidan skall alltså vara slät. Kort och gott.
Kanterna
Kanterna på markern skall vara väl definierade. De skall inte vara avrundade men ändå vara något avfasade. Det får inte finnas någon form av grader på kanterna då detta försvårar/hindrar handhavandet av markerna.
Vikten
Vikten är viktig. Häri ligger mycket av känslan. De marker som är indexerad enligt vikt ligger i de flesta fall i spannet 8-12 gram. Det finns även lättare såväl som tyngre marker men dessa är i fåtal på marknaden. För att någon form av "riktig" känsla skall uppnås bör markervikten ligga någonstans i det övre spannet. För att uppnå denna "riktiga känsla" hos lättare marker kan naturligtvis, i viss mån, de andra variablerna höjas för att kompensera en låg vikt.
Ljudet
Detta är kanske det som är svårast att beskriva och ändå värre att skaffa sig en uppfattning om vad som är ett "bra ljud" i en marker. Ett bra ljud skall vara distinkt, solidt och klart, dock skall det inte "plinka" liknande det ljud som uppstår när man handskas med mynt. Det får inte heller vara ett för plastigt och mjukt "donk". Författaren skall inte försöka sig på någon närmare beskrivning i ord då informationsbortfallet är på tok för stort från ljud till det skrivna ordet. Istället uppmanar författaren den kunskapstörstande att i första hand söka sig till kasino eller annan spellokal där högkvalitativa marker nyttjas för att där skaffa sig en uppfattning om ljudet i en god marker. Även om ytan och kanterna månde ändra sig med tiden i gamla marker så kommer ljudet icke att ändra sig mycket.
Sammanfattning: Det som utmärker en bra marker
Hur skall en marker vara? Svaret kan kort sammanfattas: Den skall "kännas" bra, en marker skall ha en "bra" känsla. Hur är känslan i markern? Se till att få provexemplar av de marker som du har för avsikt att investera i och fingra sedan på dem. Känn på kanter och yta, titta på dekor och speglingen i lj us et, väg dem i handen, lukta ja till och med bit i dem om det skulle kunna ge dig en bättre uppfattning om dem. Om inte annat så låter sig ett snabbt och enkelt hållbarhetstest göras med ett litet bett i markern. Bit dock inte för hårt; det kostar mycket pengar att gå till farbror tandläkaren och författaren tar inget som helst ansvar för vad den enskilde gör med sina tänder. Tänk på att ovanstående beskrivning med sina kriteria på yta, kanter, vikt och ljud är något av en ideal marker vilket mest skall ses som en referens för den enskilde att kunna göra sin egen bedömning utifrån.
|